Hallandsposten 10 maj 2008

Laholms teckningsmuseum

klicka på bilden

 Hallandsposten 24 augusti 2006

En mättad blå färg en nyans som det sjunger om. Detta är något jag förknippar med Tommy Carlsson måleri.
Den blå färgen där ljuset sipprar in och ger illusionerna liv.
Ofta är det ett kontrasternas möte där det kalla isblå möter värmen i de gula nyanserna.
Det är trivsamt att återse Hallandskonstnären på Galleri Viktoria.
Stilleben och vertikala glipor, uppfyllda av ljus. Plötsligt vänder målningarnas riktning och den horisontella linjen möter antydda utblickar i naturen.
Bara likt ett spår slingrar sig ån fram mot sitt möte med horisonten. Här finns så scenen för ljusets skådespel.
På utställningen kan vi se målningarnas olika riktningar och känna hur det väcker helt olika associationer till liv.
I triptyken "Brännpunkt Halland" för de två sidobilderna in mot ett glödande fokus .Där, på mittbilden, sprakar det så av energi verket är anslående och svårt att bara passera.
 Vi hallänningar hittar säkert någon vy i landskapet att knyta den antydda linjen till.
Det är som om Tommy Carlssons målningar hämtar energi i bildytans utkant ,för att koncentrerar den in mot centrum.
Här blir färgen flödig och penseln lämnar den i hög grad åt sin egen verkan.
Dukarna känns som en hyllning av en växelverkan mellan värme och kyla som skänker rika värden åt den lilla människan.
Det sjunger alltid, om Tommy Carlssons målningar.
Jag gläds åt att se hur konstnären inom sitt måleri kan låta nya utblickar komma till tals.
Mycket blått är det, och skönt i ljusets närhet.

Ingrid Larsson

  Värnamo Nyheter 2001

........."När jag några få gånger fått möjligheten att möta den här sortens bilder som Tommy Carlsson förmedlar
inser jag spontant konstens verkliga värde. Det är inte bara att kunna Det krävs något mer.
Och det stannar inte bara vid det lilla extra .Nej, man får hela kakan och har den ändå kvar på något sätt.
Tommy Carlssons konst har sådan kraft i sina steriliserade landskapsstudier och ögonblicksbilder av vattenspeglar och ljusstrimmor.
Trots en begränsad färgskala egentligen bara grönt, blått och vitt  är det som han dansar en härlig samba med ens estetiska inre".

Inger Rasch

 Hallandposten 6 september 2000

"Naturen finns där som utgångspunkt, mer som inspiration än artikulerad beskrivning.
Bilderna förblir abstrakta. Det är som om känsla inför grönska och vatten rinner genom konstnären, koncentreras till ohämmad tuttryck.
Något av urladdning inför oändliga rikedom."

"Det är ett måleri med stora gester där den övergripande känslan får dominera, men samtidigt lockar ytans nyansrikedom till närmre betraktande.
Här får ljuset komma in och skänka liv åt den rikligt pålagda färgen"

"Tommy Carlssons måleri tycks leva i ett gränsland mellan natur och ickeformulerade intryck. Som betraktare måste vi vara beredda att ta emot vitaliteten i detta måleri.
Då kan många av målningarna kännas som energigivande reningsbad."

Ingrid Larsson

Göteborgsposten  1993

............."Några av Tommy Carlsson målningar har genom frånvaron av spännramar getts en brutal framtoning som vore
 de målade på uppspänd hud och därigenom naknare och mer sårbara.
Det bidrar också till att stegra den skapelseakt ,som hans motiv utsätts för.
Från början lever dessa målningar i ett slags dansant tillstånd, som allt eftersom stramas åt genom föremålens
 egen geometri som konor och klot. de blir spelpjäser i koloristiska dramer i violett, orange från rosa eller blåsvart.
Det är ett måleri som inte sneglar åt det insmickrande.
Det lever på nåd och onåd i ett slags obändig styrka alla dessa ristningar och omtagningar.
Allt för att sedan låta ljuset stanna kvar och tillåta dessa pjäser i sina interiörer leva sina liv
i den tystnad som uppstår när målaren själv lämnat rummets.
Det är bitvis mycket starkt.
Det är också ett måleri som kan missuppfattas, men som som har sina otvetydiga kvaliteter.
För att lyckas måste den pastosa handgripliga närvaro aldrig mista kontakten med sökandets spårljus.
Tommy Carlssons utställning bekräftar at det med jämna mellanrum dödförklarade måleriet sannerligen lever"

Lennart Didoff  

UPP